Historia

På Kranglan har vi en lång historia bakom oss. Historien om huset blir också historien om dess invånare, verksamhet och omgivning.

Vid den gamla farleden till Stockholm som gick mellan Duvnäs och Hammarby sjö, via Järla sjö, finns en smal kringelkrokig passage. Där passagen är som smalast ligger, på södra stranden, platsen Kranglan (har namnet kanske anknytning till vattenledens formation)? Den stora tegelbyggnaden, kallas också Kranglan.

Huset byggdes åren 1909-1910. Byggherre var Nacka kommun som hade stort behov av lokaler för samlad vård av fattiga, sjuka och gamla.
Byggkostnaden slutade i runda tal på 180.000 kronor inklusive tomt. 
Tomten friköptes från fastigheten Kolbotten (tillhörig Erstavik) för 2 öre/kvadratfot, köpesumma 3.360 kronor. 

Driftbudgeten för år 1911 beräknades till 36.500;- inklusive kosthåll för 35 friska och 15 sjuka personer samt personal, syssloman, husmor, sköterska, maskinist och köksbiträde. Sparsamheten i driften var påtaglig på alla sätt.

År 1912 inrättades ett mindre lantbruk med ladugård. Självförsörjningsgraden var hög och särskilt lönsam under krigstiden 1914-1918. Därefter minskade lönsamheten mer och mer och 1932 avvecklades lantbruket definitivt.
I september 1917 gjordes ett försök att lösa den akuta energikrisen efter första världskriget. Man inköpte 795 hektoliter kottar á kr 1,85/hl fritt Duvnäs. En billig och effektiv värmekälla.

En verksamhet som bedrevs vid Kranglan var sågning och upptagning av is för isskåp. Isen hämtades av hästforor som transporterade isen till stora isstackar på olika håll för lagring till sommaren. 
Att spara el var på 1920-talet en självklarhet. T.ex. fanns en gångvägsbelysning mellan Kranglan, över bron och till Fannydalsvägen, som tändes och släcktes med väggströmbrytare när någon, efter mörkrets inbrott, skulle komma eller gå.

Vårdverksamheten vid Kranglan avvecklades omkring år 1951. Nya lokaler för äldrevård byggdes i centrala Nacka. Det var inte längre lika acceptabelt att förlägga vårdhem utanför tätbebyggelsen.

Senare under 50-talet hyrde Atlas Copco Kranglan och inrättade tjänstebostäder i huset. Det var i huvudsak välutbildade verkstadsarbetare från Italien som flyttade in. Det tidigare litet dystra huset levde upp med glada vinfester i gröngräset vid stranden. Vinbergssnäckor på italienskt vis var nog ofta ett uppskattat tilltugg. 
De stora flodkräftorna, som på den tiden fanns I sjön, fick vara ifred. 1980 slog kräftpesten till och utraderade det beståndet.

Kranglan var fortfarande i kommunens ägo men såldes i skiftet mellan 70- och 80-talet  till ett företag i elektronikbranchen. Huset renoverades, bl.a. byttes alla gamla fönster. Företaget drev utvecklingsavd. och industriell tillverkning i Kranglan under cirka 20 år.

År 2002 fick huset nytt ägande i form av bostadsrätter, vilket verkar som fullgod garanti för det kulturellt intressanta husets fortsatta goda bestånd. Den genomgående renoveringen och ombyggnaden bör ge det över hundraåriga fina gamla huset minst fördubblad livslängd.

Tala om äldrevård!!

Gunnar Steen (f.d. boende i Fannydal) 
Källa: Nackaboken 1980 (1907 t.o.m.1951)